The Damned

Jag antar att julen är över för denna gången och det som återstår hemma hos oss av högtiden är gardiner och belysning samt ett töcken av granbarr och glitter jämnt fördelat över alla golven. Det fick bli ett städryck ikväll och snabeldraken mumsade tacksamt i sig det mesta av barren men lät en del glitter sitta kvar på mattorna. Ett tag till tänker visst julen hänga kvar och gnistra lite under bord och stolar, kanske beror det på att julen enligt gamla traditioner varade fram till Marie bebådelsedag? Av erfarenhet vet jag att man brukar hitta granbarr långt fram på midsommarn. Dammsugare göre sig icke besvär i första taget med andra ord. Någon som känner igen sig?

 

I skrivande stund sitter jag och njuter av en whiskey medan regn och blåst ryter i vredgad stämma utanför fönstret. TV:n är är avstängd, barnen sover, hustrun myser i soffan... tystnad... endast pendeln på svärfars klocka hörs ticka. Så skönt att koppla av... Idag har vi varit på en manifestation kallad "det meningslösa våldet". Det hörs kanske på namnet vad det handlar om. Det var en ganska bra uppslutning eftersom invånarna i kommunen har drabbats på ett eller annat sätt under senare tid för makabra händelser i form av hot, våld och mord... det är verkligen sorgligt! Det var i alla fall ett bra initiativ att ordna detta evenemang.

 

Härom dagen ville jag dra igång ett surdegsbak här hemma så jag började leta ibland skåpen för att hitta en lämlig i glasburk att förvara surdegen i och när jag rotade som värst längst i i skrymslerna så dök en burk plötsligt upp. Jag mätte upp lika delar (1dl) vetemjöl och vatten och rörde ihop. Två dagar senare började degen leva - IT'S ALIVE! - och sedan dess har jag "matat" den varje dag - 1 dl vetemjöl och 1 dl vatten tills den blev redo att bakas ut. I nästa blogginlägg ska jag redagöra för hur det gick.

 

 

Förrutom det så har jag bakat fint rågmjöl på "vanligt" vis både på jobbet och här hemma och det blev faktiskt väldigt bra. Sista gången jag bakade det på jobbet så jäste degen så in i norden så jag måste ha fått tag i någon superjäst. Det var närpå översvämning i de bägge brödformarna när jag väl tog ut dem från ugnen. Det jag bakade till jul här hemma blev mer "lagom". Det är som sagt väldigt roligt att baka av någon anledning, men vi äter långt ifrån i samma takt som det bakas här i huses så frysen här uppe är till brädden fylld och frysboxen där nere går näpperligen att stänga. Det är väl en världslig sak, som en viss Karlsson sa.

 

 

Ibland blir man lite trött på att tättmaskinen blir igengrodd av gammalt tvättmedel. Det sitter liksom fast i de olika facken och det är tråkigt att rengöra. Därför bestämde vi oss för att prova tvättnötter, ja du läste rätt; nötter! Man lägger helt enkelt några nötter i en liten tygpåse, knyter ihop och lägger den tillsammans med tvätten. Man ska alltå inte hälla nötter i tvättmedelsfacket, ville bara poängtera detta. Sen räcker det att hälla lite ättika i facket för sköljmedel tillsammans med några droppar eterisk olja av valfri doft. Tro det eller ej, men kläderna blir rena och dessutom luktar byken gott. Man kan till råga på allt använda samma nötter upp emot fem gånger innan de kasseras. Suveränt!

 

 

Ett tag började jag tro att detta skulle utveckas till en matblogg men kanske inte ändå. Nåja, jag måste avsluta nu, whiskeyn är slut och sängen kallar på mig! Jag återkommer om surdegbaket och vid det laget har jag nog blivit en "kroppsdel" fattigare för på mångad blir det blodigt!