23 februari *Tolv korta bokrecensioner*
Nu är det dags att skriva några rader i denna blogg innan den helt gror igen. Det har varit väldigt mycket att göra på sistone i och med att jag har haft praktik. Det har inneburit att jag måste arbeta dagtid och ha ett måndag-fredag-jobb vilket jag inte är van vid. Fredagarna har jag valt att göra till mina teori-dagar så då har jag arbetat med min LIA-rapport och de gånger jag haft möjlighet har jag åkt in till jobbet och arbetat vid datorn. Är man hemma blir det lätt att man ser saker i hemmet som måste göras och då försummas lätt arbetet med rapporten. Nu är jag i princip färdig med mitt arbete och det känns så skönt!
Jag har haft fem fantastiska veckor på min praktikplats på en daglig verksamhet i Gislaved där jag fått arbeta med PFA hela tiden. Dessutom har jag fått möjlighet att följa med på utflyttad verksamhet på en ridskola och följa med ”skogsgruppen” ut på äventyr. På ridskolan fick vi mocks skit, köra ut hö osv. Med skogsgruppen åkte vi runt och samlade ihop skräp från olika verksamheter och slängde på tippen. Jag har fått en inspirationsdag på en annan daglig verksamhet där jag fick massa idéer att ta med mig till min ordinarie arbetsplats. Nästa vecka gör jag min sista vecka på praktiken och då ska jag gå bredvid en arbetsplatskonsulent (jag tror det heter så?). Det ska bli spännande. Veckan därefter (v.10) har vi utbildningsvecka då jag får vara med och stödja kursdeltagare genom PFA både i teorin och praktiken, på samma sätt som i höstas. Ska bli spännande. När utbildningsveckan är över återgår allt till det normala, åtminstonne i viss mån.
Jag är alltjämt ganska passiv på Facebook men jag har ju som sagt haft annat att göra. Sedan en dryg månad tillbaka har jag plöjt igenom tolv böcker! Jag som inte är någon bokmal. Men det är inte allt jag hunnit med att göra: Jag har promenerat raskt en timma om dagen (om inte det varit alltför regnigt förståss). Se, vad man hinner med om man skiter i sociala medier! Jag tänkte att jag skulle ge en kort recension av varje bok jag läst också strax.
På tal om sociala medier så har jag planerat att ägna årets fasta åt att helt inaktivera mitt konto på Facebook under hela fastan (40 dagar) med start på onsdag, då blir det heller inga blogginlägg under tiden. Det blir en riktigt digital detox så att man får rensa hjärnan. Fast redan nu använder jag näpperligen några sociala medier och det är jag glad för! Det blir tid för annat, t.ex sjunga, vilet jag gjorde i onsdag på andrum. Trodde knappt jag skulle hinna med det också mitt i allt, men det gick bra och det gav mig väldigt mycket energi. Jag fick sjunga en fin liten sång som heter ”I din hand” och den mer välkända sången ”Halleluja”.
Imorgon ska jag färdigställa en delrapport av vår studiegrupp och skicka in och det blir den sista delrapporten innan det är dags att skicka in hela (den individuella) rapporten. Sen väntar examinationsuppgift såsmåningom. Okej här kommer några korta bokrecensioner:
Omgiven av idioter – Thomas Erikson
Handra inte så mycket om idioter utan hur vi kan överbrygga problem med vårt sätt att kommunicera. Författaren delar upp olika personligheter i färger som bygger på DISA-modellen; Röd, gul, grön och blå. Det är lite lättare att förstå sig på personer man tidigare inte begripit sig på efter att ha läst denna bok.
Omgiven av psyopater – Thomas Erikson
Samma författare som beskriver hur en psykopat fungerar och hur han eller hon på ett extremt manipulativt sätt lyckas att bryta ner i stort sett vem som helt och hur han kan förleda hur många människor som helst (se bara på Hitler exempelvis som förledde ett helt land). En ganska skrämmande bok! Psykopater är inte som psykopater ofta framställs på film, nej de är lömskare än så. Men man får också lära sig hur man känner igen en psykopat och hur man skyddar sig.
Hjärnstark – Anders Hansen
Denna bok skildrar kopplingen mellan fysisk motion och hjärnans hälsa. Genom att träna/röra sig regelbundet och få upp flåset kan man förbättra en rad olika funktioner i hjärnan däribland samtliga kognitiva funktioner. Dessutom kan man få degenerativa processer att gå i regress.
Skärmhjärna – Anders Hansen
Handlar om vårt skadliga skärmanvändande och att TV:ns och datorns öknamn ”dumburk” är ett välförtjänt namn då vår hjärna blir, till skillnad mot motion, sämre i sina funktioner. Den sociala kompetensen får en hämmad utvecklig och tro inte att man är social i sociala medier, tvärtom! När till och med utvecklarna av oliak sociala medier är förfärade över vad de ställt till med är det nog dags att dra öronen åt sig! Mycket läsvärd bok!
Dags för en digital detox – Orage
Ja, den handlar i princip om samma sak som föregående bok.
Fingertoppskänsla – Henrik Fexeus
Fexeus som också är mentalist lär oss hur man blir en jäkel på social kompetens och att kommunicera. Det handlar mycket om kroppsspråk, tonfall, ögonkontakt osv. Författaren använder ett lätt språk och lyckas även att bidra med lite skratt då och då.
Konsten att läsa tankar – Henrik Fexeus
Hur du medvetandegör ditt eget och andras icke-verbala språk och får lättare att förstå hur och vad andra tänker och därigenom får dem att göra och tycka som du vill utan att de ens vet om det. Nej, det handlar inte om att manipulera folk, bara vägleda! Praktiska tips genom hela boken.
Alla får ligga – Henrik Fexeus
Glöm alla torra raggningsrepliker som alla redan kan. I denna bok får man, likt i ”Fingertoppskänsla”, lära sig att kommunicera på ett sätt som får din dejt att falla pladask. Man får också lära sig att tolka tecken som tyder på intresse osv. Lockar till skratt också.
Finns Gud? - Stephen Hawking
Här får vi följa med på en resa genom universums storhet och kvantfysikens värld i jakten på svaret om Guds existens. Hawkins tar oss även med in i svarta hål och utanför ramarna för tid och rum. Komplext men icke förty intressant! E=mc2
Den oändliga hjärnan – Jo Boaler
En bok om hjärnans plastisitet och om hur den är mer föränderlig än man tidigare trott. Boaler menar att inlärning ska ske på ett kreativt och mångdimentionerat sätt och använder mattematik som illustrerande ämne. Många som tror att matte inte är deras grej har helt enkelt inte fått rätt undervisning. Alla kan om man ges rätt förutsättning! Ska du bli lärare? Läs då denna bok!
Ett sötare blod – Ann Fernholm
En författare som bekräftar det jag redan visste om socker och dess koppling till en myriad av olika sjukdomar och tillstånd som exempelvis cancer, diabetes, stroke, altzheimers, atros, infektioner, acne, eksem, för tidigt åldrande, hormonstörningar och massa mer skit. Socker är lika farligt som att röka!
Sockerbomben – Bitten Jonsson & Pia Nordström
Handlar också om sockrets skadliga inverkan på vår kropp och hälsa. Det dolda socket som finns i allt möjligt, om livsmedelsindustrins medvetenhet om vår svaghet för just socker i syfte att tjäna pengar. Andra halvan av boken handlar om beroendesjukdomar där socker tenderar att bana väg för vilket beroende som helst. Extremt viktig bok!
Det var samtliga böcker jag tryckt i mig senaste tiden! Som ni märker är jag inte mycket för skönlitteratur utan vill helst ha facklittratur. När jag återgår till mitt vanliga nattjobb kommer jag att plöja ännu mer böcker om jag bara hittar rätt sort. Dessutom ska jag skaffa gymkort! Hur fan hinner den där galningen Per med allt? Jag måste medge att jag för en tid sedan kände mig lite stressad över allt jag hade framför mig med praktik, rapporter, sångframträdande, utbildningsvecka, examination osv samtidigt som man har fru, fyra småbarn och ett hushåll som ska ha sin beskärda del. Men nu har jag tagit mig igenom mycket och det har gått jättebra utan stress och press. Självklart har vissa saker fått stå tillbaka. Jag har exempelvis inte varit med i kören på ett par veckor och kanske inte hunnit med att träffa vänner i samma utsträcknng, men allt går an när man vet att det är mycket att göra blott under en begränsad tid. Gymkortet ser jag som en investering och på gymmet ska jag inte hänga var dag, utan kanske tre gånger i veckan och först efter vecka 10 när det lugnar sig lite. Leva i nuet är inte lätt, men ibland är det en förutsättning för att överleva!
Ha det bäst allesammans!
//The Damned
15 januari 2020 *En kroppsdel fattigare*


11 januari 2020 *Julen över*



5 januari 2020 *God fortsättning på det nya året*



Min egenkomponerade smoothie. Här toppad med valnötter - så god!
31 december 2019 *Gott Nytt År*

28 december 2019 *Ett nytt decennium*
Det andra löftet har gått bättre. Jag fick ett återfall under våren av sockerberoendet men sedan början av april har jag varit i princip sockerfri ändå tills nu. Ett undantag jag gjorde var när jag var i Amerika. Kändes liksom inte som att det var läge att vara ”otacksam" då. Sedan har jag under långa perioder kört LCHF vilket är en bonus. Nu i jul har jag ätit en och annan pepparkaka och druckit lite julmust, men jag känner mig ändå stolt. Och ja, det har sannerligen märkts av och jag har haft en massa energi. Därför tänker jag fortsätta i det spåret, dvs det blir som ett förnyat löfte in i nästa år också. Jag menar det är ju ingen mening att återgå till en gammal livsstil som jag mår sämre av? Lika bra att poängtera att JAG mår bra av detta och gör det inte för någon annans skull än min egen. Jag skiter således fullständigt i vad andra äter.
Det finns såklart mer jag vill göra med mitt liv men man får ta en dag i sänder och allt eftersom man vandrar livets stig så får man lägga till och dra bort saker beroende på var i livet man befinner sig. Allt kan inte vara hugget i sten så att säga. Sen säger jag som min lärare på Campus sa: ”Det behöver inte vara så himla bajsnödigt”. Man får ta saker och ting lite för vad det är.
Med detta vill jag önska alla ett riktigt gott nytt år och ett gott nytt decennium! Så hoppas jag vi ses här på bloggen.
//The Damned
6 augusti 2019 *Sommarsammanfattning*
Nu är semestern till ända och det är dags att återgå till de gamla vanliga rutinerna. Det passar mig ganska bra eftersom jag är en rutinmänniska. Åter på jobbet inser jag att jag i sedvanlig ordning har glömt bort alla mina lösenord med undantag för det lösen som låter mig läsa de elektroniska journalerna (vilket förmodligen var det viktigaste). Men det betyder att jag har kopplat bort mitt arbete på ett bra sätt under semestern! Augusti månad innebär slutet av sommaren, åtminstonne kalendermässigt och snart nalkas hösten med skolstart och allt vad det innebär.

För vår del blir det lite annorlunda eftersom Simon ska börja förskoleklass samt att Lucas, Jacob och Kevin ska börja dagis. Emma kommer återgå till jobbet efter föräldraledigheten. Det innebär en helt ny vardag för oss, kanske ett helt nytt kapitel i livet. I många år har vi gått omkring i föräldraledighetens småbarnsbubbla men nu är den tiden förbi. Självklart kommer fler föräldrardagat att plockas ut, men inte i samma utsträckning som tidigare. En liten tid igen sen sätter vi igång...
Sommaren har varit helt makalöst bra på så många sätt. Jag tror aldrig att vi har haft en såpass fullspäckad sommar som denna, anno 2019, ja den går verkligen raka vägen till familjens historiearkiv som en oförglömlig årstid. Jag tänkte skriva lite om det jag/vi varit med om, men det skulle bli en hel roman om jag beskrev allt, så låt oss hålla oss inom rimlighetens gränser. Jag kan ju för all del få skrivkramp!

Direkt efter midsommar började jag med en kortare tids (ca 10 dagar) tjänstledighet för att fara till Folkhögskolan i Hjo och bli inackorderad där för att gå en orgelspelarkurs. Det var en intensiv tid med tidiga morgonar till sena kvällar där vi fick lära oss att tämja detta majestätiska vidunder som kallas orgel, både solistiskt och liturgiskt. Därtill fick vi slipa på våra sångförmågor, lära oss kördirigering samt en grundkurs i Svenska Kyrkans gudstjänstliv. Alla var trevliga, både lärare och elever och vi var en salig blandning människor från rikest alla hörn, med olika förutsättningar och olika färdigheter. Tillsammans skapade vi det vi alla är intresserade av: Musik! Vi blev indelade i grupper med tre i varje och på måndagen var det jag och min grupps tur att hålla i morgonandakten. Vi klarade det superbra! Själv lyckades jag att spela både på orgeln och pianot samt läsa en text följt av eftertanke. Vi deltog även med sång och musik i olika kyrkor i Hjos omnejd och avslutningsvis fick vi såklart ett kursbevis! Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att göra om detta nästa sommar, men det beslutet får vänta tills senare.

Efter kursen hann jag bara vara hemma en vecka för sedan bar det av igen till USA onsdagen den 10 juli. Då var det dags för släktträff. Jag har sedan många år tillbaka haft regelbunden brevkontakt med släktingarna i Amerika och vi har hjälpt varandra att bygga vårt gemensamma släktträd, utbytt fotografier och delat med oss av släkthistorien. I vintras ställde jag frågan om huruvida det skulle vara möjligt att hälsa på dem och sedan dess har vi planerat resan och det blev verkligen av! Från Göteborg till Amsterdam, till Los Angeles och till sist Spokane. Vid midnatt lokal tid anlände jag, min mamma och pappa till Spokane och för mig blev det allra första gången jag träffade Mary Ann och när våra blickar möttes på flygplatsen tändes det som ett ljus i våra ögon. Det kändes som att en pusselbit kommit tillrätta som länge varit borta och som nu utgjorde sista biten för att komplettera motivet. Sällan har jag mött så snälla människor som de jag mötte på andra sidan oceanen (det måste ligga i släkten tänker jag ;-)). Största delen av tiden tillbringade vi i Idaho invid sjön Priest Lake där de hade en liten stuga. Platsen låg så att säga långt ut i vildmarken och vi saknade all form at teckning så mobilerna dög endast som kamera, vilket var tur för naturen där var helt underbar! I princip varje dag anlände nya släktingar till stugan för att träffas och umgås och varje gång det kom folk så hade de med sig en laddning mat, vin och andra godsaker så vi slapp svälta (närmaste livsmedelsbutik låg nämligen en timma bort). På dagarna var det alltid någon aktivitet, förutom att ha trevligt i varandras sällskap så paddlades det kanot, kajak och paddleboard, ibland via kanaler till andra delar av sjön. Andra dagar promeneade vi längs sjön och såg fantastiska vyer. Varje kväll avslutades med Gin och Tonic, så det höll på att bli en vana även efter att vi kommit hem till Sverige igen. Sista dagen åkte vi tillbaka till Spokane, ca 2,5h bilfärd. Spokane som befolkas av ca 200.000 invånare är en vacker stad med fina utsiktsplatser och vackra parker. Jag blev även fascinead av hur välfungerande samhället är i USA (åtmnstone den del jag såg). Där finns inga nedläggningar av välfärden som vi får erfara i Sverige och service finns långt ut på landsbygden i småskalighet. Väl hemma i Sverige var jag så jetlagged så jag blev rent sjuk. Jag fick alla symtom man kan ha förutom huvudvärk. Men det gick ju över som tur var.

Men tro nu inte att Emma suttit helt overksam hemma och bara väntat. Denna superwoman har hittat på massor av aktiviteter för barnen under tiden jag varit iväg på kurser och i utlandet. Vi har naturligvis hittat på många saker tillsammans hela familjen. Här kommer en lista på saker vi gjort, både enskilt och som familj:
– Astrid Lindgrens Värld
– Busfabriken
– Leo's Lekland
– Ugglarp (havet)
– Sia Glassbutik
– Borås djurpark
– Stadsparken i Jönköping
– Universeum i Göteborg
– Sandvik (sommarcafé)
– Anneberg (badplats)
– Apladalen i Värnamo
– High Chaparral
– Torpa stenhus
– Ge-kås lekland
– Hörsjöbadet
– Stockholmsweekend

Det känns ju inte riktigt klokt när man listar upp allt på detta vis. Det är ju så att man behöver en extra veckas semester för att vila upp sig på riktigt! Som sagt denna sommar har varit väldigt fullspäckad, bra mycket mer än vad det brukar vara. Den sista aktiviteten i listan var Emmas som hon gjorde tillsammans med vänner (det var ju det minsta hon kunde begära!) då de var i huvudstaden för att titta på pridefestivalen och att gå på pink-konsert och bara umgås med goa vänner. Emma har ju mycket mer innestående komp om man säger så som jag hoppas att hon nyttjar. Det gäller att både ge och ta i äktenskapet! Det får bli de sista orden i detta inlägg. Önskar alla en trevlig dag och tack för att du orkade läsa!
Ps. Igår tog Kevin sina första steg. Helt magiskt!

8 juni 2019 * En annorlunda sommar*
I skrivande stund sitter jag på jobbet och har en lugn natt, dricker en kopp kaffe och har precis ätit lite god mat som blev över från födelsedagsfirandet i Vickelsbo. Pappa har precis fyllt pensionär (65) så vi har firat honom igår. Han kommer förvisso aldrig sluta arbeta, även om han inte har ett förvärvsarbete. Att sitta ner och ta det lugnt är inte riktigt hans grej. Vi köpte en stor fin blomgrupp till honom på Rickarins i Gislaved som för övrigt är en fantastisk blombutik som säljer blomster av hög kvalité och som varar länge. Dagen blev lyckad hoppas jag.

Nu har jag gått på ketogen kost i ca två månader i syfte att behandla mina eksem. De är som bortblåsta :-) dessutom har jag mer energi än tidigare. Såklart var de två första veckorna kämpiga och jag kände mig trött och seg, lite huvudvärk och sånt där, men sen har det bara blivit bättre. Har bara ett ”eksem” kvar på mitt vänstra knä. Jag blev tvungen att gå till vårdcentralen för att ta reda på vad det är. Doktorn visste inte heller vad det var för något, men skrev ändå ut kortison. Själv tror jag det ör psoriasis. Jaja, nog tjatat om den skiten... På tal om kost, så är det alltid lite konstigt. När man berättar för folk att man försöker äta hälsosamt så är det precis som att folk automatiskt tror att man gör det för att gå ner i vikt. Hälsosam kosthållning har kommit att bli synonymt med viktnedgång. Därför blir reaktionen hos folk inte sällan: ”Men du behöver väl inte tänka på det, du som redan är så smal”. Nä, för man kan ju inte alls försöka leva sunt om man redan är smal. Lustigt!
Så har jag sökt och blivit antagen att börja läsa på Folkhögskolan i Hjo. Nu ska jag lära mig mer musik, orgelspel, körsång, dirigering och massa skoj. Nej, jag har inte läst färdigt till stödpedagog ännu, men det är ju sommarlov från campus i Värnamo. Det händer mycket nu, men i och med att jag kommer att bli inackorderad på skolan i Hjo så har jag faktiskt fått ta lite tjänstledighet. Jag har så himla snäll arbetsgivare som beviljade detta på så kort varsel. Jag börjat skolan den 24 juni och ser så fram emot detta. Sen tillhör jag en snäll församling också som hjälper mig med att finansiera detta kalas, nästan som ett slags stipendium kan man säga.
Efter kursen (som pågår tio dagar) så hinner jag vara hemma en knapp vecka innan det bär av till USA. Då ska jag träffa släktingar som jag aldrig tidigare har träffat IRL. Jag reser ihop med far och mor och vi ska få bo i en stuga i Idaho invid Priest Lake, nära naturen. Biljetter är bokade och visum fixat. Det var en hel vetenskap att ordna med detta. Man är ju inte riktigt van vid att boka sånt där. Jag känner mig taggad men också nervös :-)
Nu är det nog många som undrar vad min kära fru säger om detta att jag ska vara iväg på så mycket medan hon och barnen är hemma? Nu är ju inte min fru en helt vanlig fru, utan hon är ju också världens snällaste fru tillika superwoman. Jag hade aldrig gjort något av detta om min fru ställt sig tveksam till det. Men hon har peppat och uppmuntrat mig till att både läsa på folkhögskolan och resa till USA. Hon vet vad det betyder för mig och hon vill unna mig detta... Ja, men ni förstår ju vilken fru jag har! Det är väldigt svårt att beskriva hennes generositet i detta sammanhang och det är inte utan att jag känner skuld som är ute och far och flyger på detta sätt. Men... Jag har sagt att hon har en massa tillgodo nu och som väl är har hon redan planerat en del skoj framöver som hon får göra. Det känns skönt att kunna ge något i gengäld och det är verkligen underbart att leva i ett förhållande där man kan ge och ta och unna varandra roliga upplevelser. Det är kärlek!
10 april 2019 *Tandställning*
Sitter just nu i ensamheten och glor lite halvt på TV. Gumman är iväg på mamma-kväll och barnen har gått och lagt sig. Jag känner att jag strax är redo för bingen jag också, så jag kryper nog ner och läser lite. Är ju en dag i morgon också.
Jaha, då har man skaffat tandställning också (igår). Om jag tänker tillbaka ett år, så hade jag inte den minsta tanke på att skaffa mig något sådant. Visst att jag har sneda tänder, men det kan jag leva med utan problem. Men så i höstas när jag var hos tandläkaren så fågade hon mig om jag någonsin blivit erbjuden tandställning. Jag svarade henne att jag blev erbjuden först när jag passerat gränsen då jag själv måste betala och därför tackade jag nej. Däremot frågade jag själv efter tandställning när jag var 16 år, varpå jag fick ett bestämt nej av tandläkaren, som minsann tyckte att något sådant inte var nödvändigt. Detta trots att jag fått höra sedan jag var liten hur trångställt det är bland tänderna. Men som 16-åring så tjatar man inte om att få tandställning precis, utan det är snarare så att man drar en lättnads suck över att tandläkaren bedömer att man inte behöver genomgå någon sådan behandling. Nåväl, anledningen till att tandläkaren frågade mig om tandställning nu i höstas var att hon bedömde att min dåliga tandhälsa beror just på alla sneda tänder. Jag har haft många hål genom åren. Hon bad mig fundera över detta och sedan återkomma. Efter någon dag kontaktade jag tandläkaren igen och valde att göra en kostnadsfri undersökning på odontologiska kliniken i Värnamo till vilken jag blev remitterad. Hos odontologen fick jag göra avgjutning av tänderna och fick veta priset. Därefter fick jag en månad på mig att välja om jag ville påbörja själva behandlingen eller avböja. Jag valde att tacka ja till detta i hopp om att förbättra tandhälsan. Så vad går detta kalaset på? Allt som allt kommer det att kosta mig drygt 30.000kr. ”Är du helt sjuk i huvudet?” är det väl någon som tänker vid det här laget. Men när man får laga hål efter hål i munnen och det finns en behandling som kan minska risken för ohälsa så ser jag ändå detta som en investering. Och jo jag har skött om mina tänder efter konstens alla regler men tandhygienisten förstod, när hon betraktade min vanskapta trut, att det måste vara omöjligt att hålla rent mellan alla tänder som pekar både hit och dit. Det är alltså inte fåfänga som fått mig att göra detta. Men självklart ser jag det kosmetiska resultatet som en bonus!
Inte nog med detta så har jag i dagarna övergått till ketogen kosthållning (LCHF). Jag har ett envist eksem, stort som en 5-krona, på ena knät som jag har haft i flera år nu. Jag ska se om jag kan kostbehandla bort detta kliande elände. Jag har läst om andra som har lyckats så vi får se hur det går. Det blir mycket kött, sallad, fett och annat gott och det passar mig perfekt. Bröd, pasta, potatis, sötsakter, frukt och andra kolhydratrika livsmedel pockas bort. Frukten saknar jag mest, men planerar att kunna äta det undantagsvis framöver. Man behöver absolut inte späka sig med denna kosthållning, det goaste i matväg får man ju njuta av. Mmm... kött!
//The Damned
29 mars 2019 *Schema, renovering och bröd?*

7 januari 2019 *God Fortsättning...*
Hej allesammans och god fortsättning på det nya året önskar jag er. Det blev ett fantastiskt 2018 som jag lämnade bakom mig som har burit med sig så mycket spännande, satt guldkant på tillvaron och fått mig som människa att växa. Nu hoppas jag att 2019 har minst lika mycket att erbjuda och att man orkar med att ta emot det med ambition.
Har ni några nyårslöften? Jag har två faktiskt som jag tänkte dela med mig av. Det ena är en klassiker; Inte äta socker. Jag har antagit 100-dagars-utmaningen så det blir inget socker för min del innan april någon gång. Det andra löftet innebär att jag ska skära ner rejält på skärmtiden och framför allt mobilanvändandet. Jag känner mig verkligen beroende av Facebook och sociala medier och risken är att jag för över detta på mina barn. Det vill jag verkligen inte vara med och bidra till! Jag och Emma är väldigt restriktiva när det gäller barnens skärmtid och det har funkat bra, men i längden räcker det inte om man inte själv är en god förebild. Så numera surfar jag på sociala medier efter att barnen har somnat på kvällen. Jag kan prata i mobilen och skicka sms, googla fram ett recept eller utföra ett bankärende under dagen men inte något meningslöst scrollande på Facebook! Alla aviseringar från sociala appar är avstänga. Det har gått jättebra med bägge löftena än så länge och jag saknar varken socker eller slösuftet i telefonen.
Har nyligen avslutat ett digert skolarbete. Det jobbiga var inte bara att det var mycket att skriva, man skulle dessutom klämma in det på två A4-sidor. Har fått massa tips om att justera marginalerna, minska radavståndet och att använda mindre teckenstorlek. Men se allt sådant är redan bestämt av läraren sedan innan och kontrolleras vid inlämning. Så den gubben gick inte... Men jag lyckades få ihop arbetet en natt på jobbet och prick kl 03.00 när man får sin ”dipp” kunde jag skicka in den färdiga uppgiften, stolt som en tupp! Nu blir det lugnare fram till skolstarten i mitten av januari. Så inatt blir det inte kaffe och plugg, utan bara kaffe :-)
Jag har som vissa vet släktingar i Amerika, Washington för att vara specifik. Jag har under många år brevväxlat (mailat) med en kvinna där som är min släkting. Hon är en ättling till en av många svenska emigranter från sekelskiftet mellan 18-1900-hundratalet. Hon är, precis som jag, en genealog och vi har haft stor nytta av att utbyta kunskaper om den gemensamma släkten. Vi har skickat julkort och presenter över oceanen till varandra. Tanken på att åka till USA har såklart funnits, men det var först nu i jul som jag frågade min släkt i Amerika om det skulle vara ok att hälsa på. Hon blev jätteglad och skulle verkligen se fram emot ett besök från Sverige. Så till sommaren kanske det blir en tripp till USA, Seattle/Spokane och ett besök vid sjön Priest Lake i Idaho. Inget bestämt ännu, men vi får se vad framtiden har att erbjuda. Skulle vara SÅ häftigt!

Nu avslutar jag innan du hinner somna :-)
// The Damned
5 december 2018 *Nu är det jul igen*
Första terminen av skolan lider mot sitt slut så snart blir det jullov. Har redan tagit ledigt från förvärvsarbetet och är väl tillbaka på Regeringsgatan först nästa år :-) Fick idag reda på att jag klarat tentan vi hade i skolan nyss. Skönt att kunna lägga det bakom sig och nu lugnar skolan ner sig lite känns det som så att man kan fira jul. Ska bara till pluggen två dagar till sedan är det jullov! Tjohoo!!
December har mer att erbjuda i år än det vanliga kära julstöket, som förvisso är nog så kul. Jag ska nämligen få den extraordinära äran att få sjunga ”O, helga Natt” på självaste midnattsmässan här i smålandsstenar. Jag tror knappast själv att det är sant, men det är det tydligen *nyper mig i armen *. Om jag är nervös? Jag känner mig typ känslomässigt avtrubbad, för jag tror inte att jag kan ta in det riktigt. Pappa undrade: ”Har du inga nerver alls, pojk?” Och med det menade han såklart om jag verkligen inte var nervös. Och nog sitter det nerver där någonstans, men det är tillfälligt avbrott i dem allihopa :-D Systemet är överbelastat helt enkelt. Det kanske verkar fånigt, men för mig är detta så stort... helt enormt! Jag vågar nog påstå att detta är en av de största utmaningarna som jag ställs inför i hela mitt liv. Och... jag SKA fixa det! Jag har alltid älskat att sjunga och någon gång har man ju funderat över hur det skulle vara att stå på en scen och sjunga, men samtidigt så har väl dåligt självförtoende och blyghet suttit på axeln och sagt: ”Äh, men kom igen nu, tror du att du är något?” Jag har helt enkelt fått nöja mig med att sjunga för mig själv i bilen (nej inte i duschen). Men nu händer det verkligen... Man blir lite modigare när man passerat trettio och man inser att det man verkligen vill göra det ska man också göra. Följa sina drömmar helt enkelt, och det är aldrig för sent.
Imorgon blir det massa god julmat med pappagänget, vilket vi ser fram emot. Äta gött och bara prata skit, det är livet på en pinne :-D Så man får väl börja fasta nu så att man kan kränga i sig redigt möe mat imorgon kväll.
Har varit ett par vändor på ortodontikliniken i Värnmo senaste tiden, och nu har jag fattat ett stort beslut. Mer om det i nästa blogginlägg.
//The Damned

19 november 2018 * En högre växel *
Det märks att det är höst på många olika vis. Först och främst märker väl de flesta det på vädret och hur temperatur och soltimmar förändras i takt med att året skrider framåt mot sitt slut. Ja, vi är ju snart där och får strax påbörja ett nytt år. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg, ty det har ju ännu ej varit jul. Att det är höst märker jag även på mig själv. Det är nämligen så att jag upplever att jag mår bäst på hösten, har mer ork och är helt enkelt gladare då. Jag känner att jag orkar engagera mig på jobbet, i skolan, i hemmet med familjen och det märks i mina fritidsintressen. Man blir nästan lite manisk så man får vara vaksam på sig själv så man inte engagera sig i allt för mycket eller tar sig an massa saker som man sedan inte reder ut. Men som jag tidigare nämnt så har jag ju redan gjort avkall på vissa saker i livet till förmån för det som jag väljer att prioritera och tycker är viktigast just nu. Jag har med andra ord en högre växel i just nu.
Av erfarenhet kan jag säga att det brukar vara så att på våren växlar jag ner och blir lite mer off istället, men det kanske man får betrakta som en viloperiod. Vissa lider av vårdepression men det är inte på något sätt det som det handlar om för mig, jag blir bara lite slöare helt enkelt. Då kanske min hustru är desto piggare? Vem vet :-) Olikheter kompletterar och vi är olika i många avseende men lika i andra.
Förra torsdagen hade vi tenta i skolan. Den omfattade det mesta som vi lärt oss såhär långt under terminen. Det kändes bra när jag lämnade in mitt prov och jag tyckte att jag presterade så gott jag kunde. Nu är man såklart nyfiken på att få veta resultatet men det kan dröja en tid till. Vissa uppgifter har jag fått hösta betyg i hittills så jag är nöjd med min insats och hoppas på att det håller i sig. Det gör ju såklart mycket att det är så himla intressant och att man har helt fantastiska skolkamrater. Om ni läser detta så ska ni veta att ni är helt jäkla bäst!
På jobbet försöker jag att omsätta mina förvärvade kunskaper i mitt sätt att arbeta och försöka bidra med något konstruktivt. Har börjat lite smått och det går jättebra när man har så underbara kollegor som har ett öppet sinne för förändring och förbättring. Många intressanta samtal har det blivit och fler lär det bli. I veckan ska jag försöka få till itervju med LSS-handläggare, kollegor, gräva ner mig i olika dokument och försöka få till en reflektionsuppgift. Får se hur det går...
Nu avrundar jag!

//The Damned
27 oktober 2018 *Födelsedagsbarn*
Oktober månad lider mot sitt slut och den härliga brittsommaren tycks vara över. Det har blivit allt kallare och den första snön har idag kommit, men under dagen också hunnit smälta bort. Nu har vi novermber kvar innan första advent. Denna månad, tillsammans med februari är de mest gråa, regniga, småkalla, mörka, ruskiga och tråkiga månaderna på året, om man nu måste rangorda dem efter just de egenskaperna. Men då finns möjligheten att arbeta inomhus med lite vad man tycker. Kanske har någon köpt de första (eller sista) julklapparna och kan börja slå in dem? Eller varför inte sätta en sats julglögg? Min hustru brukar sitta och sticka för glatta livet.
Vår älsta grabb har precis fyllt 5 år och det har verkligen varit stort för honom. Han har verkligen tagit sig an sin roll som 5-åring på stort allvar. Jag kan uppleva det som så att bara över en natt har han mognat, vuxit som människa och verkligen visat att han är ett år äldre. Han är observant och ser saker i sin omgivning som en annan aldrig hade lagt märke till. Han fick bland annat smålego i present och kunde, med lätt stöd från en vuxen, enkelt bygga ihop en skogsmaskin. Inga problem för honom att läsa ritningar. Jag undrar om jag var så smart när jag var fem år? Hmm... På dagis hade han på samlingen ingående berättat om sin födelsdag och om hur storslagen födelsedagsmorgonen hade varit. Han hade tydligen fått så många presenter av oss att han hade glömt att öppna vissa av dem innan han var tvungen att ge sig åsatd till dagis. I själva verket var det inte alls så märkvärdigt. Han hade fått en (1) present och en alldeles vanlig frukost. Men han upplevde det hela mycket större och den upplevelsen vill vi inte ta ifrån honom. Tacksam kille det där :-) Efter dagis bar det iväg till Max i Värnamo enligt födelsedagsbarnets önskemål. Emma passade på att lämna sina skor hos skomakaren.
Jag brukar safta och sylta massa i dessa tider (hösten), men det har varit dåligt med det i år. Har väl inte riktigt haft tid. Inte ens plockat någon svamp eller några bär, men nu känns det liksom lite för sent för det. Vi har däremot ett äppelträd på tomten som har levererat massor av frukt, så det har blivit äppelpaj, äppelmos och äppelkräm. Ville göra rönnbärsgelé också, men jag får aldrig den skiten till att stelna så det fick vara. Kan göra rönnbärsvin istället, det ska bara vara flytande och någorlunda starkt sen är det bra. Fast om jag sätter igång med det nu så kan jag kanske buteljera det efter jul och sen måste det stå och dra ett par månader innan man kan avnjuta det goda vinet. Så får det kanske bli, så har jag något att se fram emot till nästa sommar. Oj, det lät avlägset...
Allhelgonahelgen är snart här och det är en jobbig tid för många, saknaden av dem som lämnat oss gör sig påmind, en icke desto mindre högtidlig helg när alla ljus brinner på kyrkogården. Jag tror ändå att det kan vara bra att stanna upp och reflektera över livet en stund, prata om minnen, gråta tillsammans, skratta tillsammans, försöka värdesätta det som är gott i livet. Kanske är lättare sagt än gjort. Nu i allhelgonatid har jag fått den stora äran att spela orgel i Villstad kyrka och nervositeten kommer säkert som ett brev på posten (Nej, inte PostNord såklart). Var uppe och övade idag och det var superkul.

Nej, nu är det dags att avrunda. Ha en fin kväll allesammans!
// The Damned
12 oktober *förkylningar och skit*

2 oktober 2018 *Härliga oktober*
Nu är härliga oktober här och alla fina färger börjar att bryta fram i naturen. Man kan njuta av det när solen skiner, kanske inte så roligt när det är regn och rusk. Det skymmer allt snabbare om kvällarna och man har all anledning att bara sitta inne, tända lite ljus och kanske läsa någon rolig bok för barnen eller varför inte slänga på en film? Min favoritårstid är hösten! Fast när det är vår, då är det min favorit. Ja, min favoritårstid är alltid den aktuella årstiden. Bra va? Kan det vara det som kallas att leva i nuet? Wow, inte dåligt för jag brukar nog inte vara så bra på all leva i nuet... Men ja, man ska väl inte kunna allt heller?
60 saftiga sidor att läsa från Socialstyrelsen angående ”kunskapsstöd” för oss som arbetar inom LLS-verksamhet med personer med sk ”utmamande beteende”. Sug på den ett tag! Det är precis detta vi fått i läxa tills på söndag. Att sitta och läsa sida upp och sidan ner är inte riktigt min grej och det har föga betydelse att det är superintressant. Efter några sidor så går det bara inte. Ögonen går i kors och det känns som att någon tappat en hel skottkärra med finkornigt grus i ögonen. Det blir för mycket så jag måste dela upp detta på många dagar. Jag har plöjt igenom ungefär hälften och hoppas väl på att något av det har fastnat.
Folk brukar undra hur jag hinner med allt. Jag jobbar heltid, pluggar halvtid, har fyra småbarn som alla är under fem år med allt vad det innebär... Vill ni veta hemligheten? Jag hinner faktiskt inte med allt som jag vill göra. Jag har fått göra avkall på många saker, men plugga ska jag ju inte göra livet ut. Gymmet är ett exempel på en sådan sak jag har fått lägga åt sidan. Jag får helt enkelt nöja mig med vardagsmotion. Man får sätta två ungar på varsin cykel och slänga resten i vagnen sen promenera till affären, biblioteket, kyrkan eller vad det nu månne vara. Det var faktiskt en gubbe en gång på TV som sa att vardagsmotion är bättre än inget, så det så! Det gäller att prioritera; det är inte ovanligt att det står lite disk framme eller att golvet inte blivit sopat. Min älskade hustru gör ett hästjobb som nu är mammaledig (varför heter det så?) och tar hand om barnen när jag pluggar eller jobbar. Hade det inte varit för henne så hade jag varken kunnat plugga eller arbeta på min nuvarande arbetsplats. Då hade jag fått söka något annat jobb med kontorstider. Ja, min fru är verkligen en superwoman! Hon tar med lätthet alla fyra barnen med sig till Ge-kås, Ikea eller A6 utan att ens sucka. ”Vadå, det är ju bara barn, vad är det som är så jobbigt?” Ni hör ju själva... Det är inte ens lönt att försöka att förstå henne. Förrutom att ta hand om barnen medan jag jobbar så är min fru medlem i kör, hon ägnar sig åt ideellt arbete, är gympaledare i ”Bamsegympan”, hon handarbetar, är återförsäljare på Oriflame och mycket mer... This woman is beyond words!
Nu har jag precis kommit hem från min kör. Jag brukar börja med orgellektion lite innan kören och sen får vi sjunga tills vi blir torra i truten. Det är i kören jag hämtar min energi. Att sjunga frigör sinnet på något sätt. Man känner sig typ sådär härligt utmattad efteråt, ungefär som när man kört ett gympass, Musik är balsam för själen! Jag tror många är benägna att hålla med.
//The Damned

29 september 2018 *nystart av blogg*

27 januari 2013 *Släkten*
Har kommit igång med släktforskningen igen. Började för över tio eller tolv år sedan att forska, men sen har det ju gått i perioder. I skrivande stund har jag 345 personer med i mitt släktträd. Fast det liknar nog mer ett snår, ett nätverk av förgreningar kors och tvärs. Som tur är så har jag ett program som heter "Min släkt" som organiserar och håller ordning på alla släktingar. Annars kan man ju använda sig av Ancestry på nätet :-)
Den 20 januari i år fick jag kontakt med mina amerikanska släktingar. Min gammelfarfars syster emigrerade till Nord Amerika år 1900. Nu brevväxlar jag med hennes ättlingar för fullt (via e-post).
Smidigt är det också att använda sig av "Arkiv Digital". då kan man läsa gamla kyrkböcker på nätet i godan ro.
Igår var vi hos kusinen och hälsade på. Josefine, hon och hennes kille har flyttat till ett tjusigt hus ute på landet. Så vi var där och drack kaffe och kikade runt lite. En del kvar att göra förståss, men av de färdiga delarna av huset att döma så kommer det bli kanon när det är färdigt. Ingen tvekan om saken!
På tal om hus, så ska ju min kära brode och svågern flytta ihop i ett idylliskt hus utanför Halmstad. Nej då, jag är inte avundsjuk alls... -_- ... inte....
Hörde om en olycka i Burseryd igår; Att en person gått genom isen på sjön Fegen, med bil och allt. Han överlevde inte... Man ska inte ut på isen med bilar och andra tunga saker. Jag vågar fan knappt gå ut på isen om det är 30 minusgrader och 2 meter tjock is. Slipper jag så är jag glad! Om ni nödvändigvis ska ut på isen så lämna bilen på land. Det är lika roligt att "slira runt" med ett par skridskor. Ta med isdubbar också! Hör nu vad pappa säger!
Ha det fint allesammans!
//The Damned
4 januari 2013 *Nu är glada julen slut*
Julegranen kastas ut ut ut...
Lika mysigt som det är att stöka fram julen, lika gott är det att plocka bort den. Första julbordet är ju helt underbart att sätta tänderna i, men lika gott är det att få äta en fräsch sallad efter typ 20 julbord :-) Jag tror många delar min uppfattning!
Nu går det mot ljusare tider, det skvallrar solen om som lyser och vinden som susar i trädtopparna under en hög himmel... Emma har stuckit iväg till skolan en sväng, så jag var så snäll att jag steg upp samtidigt som henne och drack kaffe, och det var sjuuuukt tidigt; nämligen 07.30... Ja, för mig är det tidigt numera med tanke på att jag brukar gå och lägga mig då, så tja man skulle kunna säga sjuuuukt sent också beroende på hur man ser på det.
Någon som har några nyårslöfte? Inte jag i alla fall. Känns så onödigt när man ändå inte kan hålla något.
Nyåret firade jag på jobbet som sagt och det gick bra. De som var vakna där vid tolvslaget var lätträknade. Var och åt lite nyårsmat hos Emmas bror innan jobbet, hann tyvärr bara äta förätten, en svampsoppa, sen var jag tvungen att sticka till jobbet. Men den soppna var helt gorgeous!! Mmm... Sen fick vi smörgåstårta, potatisgratäng, kallskuret mm på jobbet så nog klarade jag mig alltid :-)
Lite nytt och fräscht; Jag kom med förslag till Emma att vi kunde inreda köket i grönt... första reaktionen var typ: "Aldrig i livet att jag vill ha gröna gardiner" och min tanke var att hon tolkade min vision som något spygrönt, mossigt och krynkligt som hände på trekvart i fönstergluggen :-) Men det var ju inte riktigt det jag menade, men i slutändan var vi i alla fall rörande överens om hur det skulle se ut och här kommer några bilder:
God fortsättning på det nya året, 2013
// The Damned
28 december 2012 *Gott Nytt År*
Då var vi nyårsfirandet kvar på menyn. Men det firar jag på jobbet så slipper jag fundera över vart jag ska ta vägen, lugnt och skönt och ett glas champagne med de äldre ;-D
Det händer mycket ibland och i juletid vill man helst ha fred och ro så då sväljer man stoltheten hellre än att starta krig. Det är svårt och man tror man ska kvävas, men ibland får det bli så bara... Finns annat att lägga sin energi på. Sen händer grejer som man absolut inte rår över och då tvingas man att vara åskådare. Hjälper inte alltid att blunda, det som sker det sker och det är man smärtsamt medveten om.
Nä, nu får det vara nogtjatat för denna gång.ny
God fortsättning och ett riktigt Gott Nytt År tillönskar jag er alla!
Här är några av alla julklappar vi fick: